Familjefundament

Jag efterlyser nya idéer kring familjebildning. Jag är trött på kärnfamiljsidealet. Mamma pappa barn. Vem kom på det här egentligen? MÄN? Är det ännu ett sätt att tillskansa sig kvinnor och göra anspråk på fri tillgång till sex? Jag tänker att män, som inte kan "reproducera" sig utan en kvinna, behöver binda upp en kvinna för att känna sig meningsfull. Han behöver nån slags garanti på att avkomman han producerar är hans. Bam! In kommer "familjen". Den heliga treenigheten. Vad är annars syftet med att isolera människor i små sammanslutningar där det varken finns tid eller ork för att fritt utveckla sin person? Hur är det tänkt att mamma pappa barn ska orka leva fullgoda rika liv när familjen fjärmar sig från all annan gemenskap? Man ska finna allt man behöver i detta lilla miniland, där ingen annan hjälp finns att få. Man ska ha så fullt upp med ekorrhjulet att det inte får hinnas med interaktioner som eventuellt skulle kunna riskera uppbrott, ifrågasättande, frihet att välja annat umgänge. Och vilken svag grund det är egentligen, att bygga ett fundament för barn att växa upp i, baserat på flyktig sexuell attraktion mellan två, ofta ojämställda människor? Alla har vi ju hört talas om det enorma problemet heterosexuella par (läs män) har med sexlusten. När den försvinner anses ju förhållandet sakna legitimitet. Och då kommer separationen, som blir mer eller mindre ful, där barnen alltid hamnar emellan. Och i många fall en ekonomisk förlust för kvinnan, som då kommer behöva ta ansvar för barnen, ofta själv, med en ekonomi som tagit stryk av att hon varit den som tagit det största ansvaret i hemmet.

Vi tar avstånd från våra äldre, våra familjer och vänner. Alla sitter vi i våra små bubblor där ingen annan har insyn. Där frodas i värsta fall missbruk, övergrepp, misshandel. Och barnen som inte har några rättigheter till sitt eget liv, får finna sig i det. För vem ska hjälpa till? Ingen annan har tid. Mod. Ork. För alla andra sitter också fast i sina ekorrhjul..

Och det här är idealet. Hela samhället är byggt på detta. Den ekonomiska och politiska landskapet är anpassat till detta. Hur vore det om samhället tog ansvar för sina framtida medborgare genom att främja en mer stabil grund för dem att växa upp på? Hur vore det om det presenterades och underlättades för alternativa sätt att bilda familj? Ensamhushåll? Särboende? Kollektivt ansvar? Starkare rättigheter för barn? Stöd till kvinnor, som ju generellt har sämre ekonomi än män? Samhällsplanering, propaganda, ekonomiska instrument, det finns så mycket man kan göra, om man bara är villig att tänka utanför boxen. Varför inte förvisa den romantiska kärleken till den plats där den hör hemma? Kärlek vill kanske alla människor ha. Men sexuell attraktion och förhållanden som bygger på den borde tillåtas ligga utanför ramen för familjebildningen. Finnas där som en krydda snarare än en bas. För hur stabil är den egentligen? Inte stabilare än sin allra svagaste länk, sexualiteten.